Onsdag

 First of all... Responsen på förra inlägget. Tack hörrni <3 Det gjorde mig så glad att läsa era tankar om den kommentaren. Jag tog som tur var inte åt mig, men jag kände mig ändå tvungen att fråga vad folk egentligen hade för förväntningar av denna blogg. 

 Gårdagen fick bestå av en "hej då-turné" då jag försökte hinna med att träffa alla som jag dittills inte hade hunnit med. Mestadels familj. Först ut fick bli min hårt arbetande far. Ringde upp honom så han fick förklara vart han var och sen åkte vi dit för att hinna träffa honom medan dom tog en paus från arbetet.
Pappa är ju egen företagare och kan därför jobba upp till 70 timmar i veckan :O Men det var klart att jag skulle se till att få träffa honom. När jag sagt hej då till min far så ringde jag upp Farmor för att se vart hon befann sig. Hon var i min hemstad... Ironiskt nog, men hon skulle strax vända hemåt och då jag gärna ville träffa henne utan onödiga bilresor så satt jag och mor oss på ett café i väntan på att farmor skulle anlända.

 Innan vi skulle åka hem till farmor (mamma åkte hem) så plockade vi upp min äldsta lillasyster som jag egentligen skulle träffa senare hemma hos HENNES mamma. Jag vet - det är mycket att hålla reda på nu, men kort och gott så är vi halvsyskon. Det var med ångestblandad förtjusning som jag tog mig tid för alla mina <3 Vi umgicks med farmor ett tag innan jag och syster blev skjutsade tillbaka in till byn och hem till min f.d bonusmamma. Näst yngsta lillasystern var där, så jag fick krama om henne lite också. Det var underbart... varenda sekund. Men jag hade en sån stress och ångest inom mig. Allting får så himla snabbt och jag vill bara lägga mig bredvid PJ i våran säng och sova i en vecka. 

 Då min lillasyster precis några timmar efter, fått körkort, så var det hon och hennes kille som sedan skjutsade hem mig. <3 Hon är så himla duktig. Nervös var hon ju - men hon hade 10 ggr mer kontroll än vad våra bröder först hade. Så försökte lugna henne så gott det gick. Jag kom hem och kände typ för att grina en skvätt. Istället ringde jag upp PJ för våran skypedejt och så planterade jag mig i mammas rum resten av den kvällen. Tror samtalet blev typ 5 timmar och 30 minuter långt. Rätt imponerande om ni frågar mig. Sov så otroligt bra efter det. 

1 Ljuva Julia:

skriven

hur många syskon är ni? Och wooosh, 70 timmars arbetsvecka låter lääääskigt!!

sv: Nej, tur att du inte märkte något. Det är inte så många som har drabbats, men det gick inte att få bort det så... ack, ny blogg!

2 Liborius:

skriven

Mysigt:)

3 Josse:

skriven

Alltid kul med positiva kommentarer :)

4 Josefine:

skriven

Roligt för henne o få körkort!

Svar: Ja det tror jag att hon tyckte :P Hon har slitit hårt för det !!
Bambi

5 FILIPPA:

skriven

Fina du!

Svar: Tack sötnos!
Bambi

Kommentera här: