header menu

Post-op

 Mina fina! Nu är den fruktade operationen över. 

 Igår så befann vi oss på sjukhuset innan de ens hade öppnat upp dörrarna. Det gick rätt snabbt alltihop. Jag hamnade i ett smärre paniktillstånd när PJ snällt fick stanna kvar i väntrummet medan jag blev ledd in till pre-op rummet. De satte nål i armvecket på mig där jag fick lugnande och smärtstillande. Jag blev körd in till salen där jag fick mer mediciner. Efter en väldigt kort stund så var jag hög som ett hus. Smått panikslagen så pekade jag på en av sköterskorna och krävde att hon höll mig i handen. Vilket hon såklart kunde göra sa hon. Jag hade tydligen varit väldigt rolig i mitt höga tillstånd. 

 Efter 10 minuters random och konstant babbel så hade jag tystnat och sett fundersam ut:
 "Det är sån himla tur att min mamma inte var med mig här"
 "Jaha? Vadårå?" frågade en av sköterskorna
 "Asså ni hade ju inte fått en lugn stund"

 Vad är det man säger? Äpplet faller inte långt ifrån trädet.

 Jag vaknade upp när de flyttade mig från operationsbordet till sängen och körde mig till post-op där jag skulle få återhämta mig en stund. Jag hinkade deras kaffe och åt av deras fika. Det enda som jag kunde tänka på var att jag ville bli så pass klar att jag orkade ta mig ut till PJ som satt och väntade. Jag tog min mobil och meddelade honom om läget. Det var skönt ändå att få ha kontakt med honom på så sätt. Det var en tröst och lite pepp att liksom skynda på återhämtningen. Tillslut så fick jag nog. Jag ville inte ligga kvar där längre. Jag vinkade till mig en sköterska som skulle assistera mig till toaletten där jag fick byta om. De såg till att jag var i tillräckligt gott skick och sedan leddes jag ut till min bättre hälft. Vi tog oss hem - och jag blev placerad på luftmadrassen framför tv:n medan PJ satt och klickade vid datorn. Jag somnade direkt och ja... det är väl nästan det jag har gjort sedan jag kom hem om vi bortser från det smått överambitiösa försöket att närvara i skolan idag. Jag gjorde i alla fall provet innan jag vände hem - men kommer nog att få göra om det.

 Nu ska jag sova ännu mer och ladda inför jobb imorgon. Får se hur mycket av det passet som jag kommer att orka med. Men jag blir, lyckligtvis, avbytt runt 12.00 imorgon. I värsta fall. Så... sålänge jag håller ut såpass länge så blir det bra i slutändan. 

 

Brandutbildning och extra timmar betalda

 Hej på er, mina fina! Hoppas denna fredag har börjat bra för er och att den kommer fortsätta vara det. Själv sitter jag här och suktar efter en kanna kaffe som jag inte orkar resa mig upp för att göra iordning. Ett kvällspass väntar mig. Egentligen så börjar jag kl. 15.00 men jag ska på utbildning (som ni ser i rubriken) och därför måste jag börja 13.00 istället. Kul ska det bli. Jag har ju haft sådana cravings efter att få lära mig saker som kan gynna mig i mitt arbete,
Sen ska Wikander (inte skådisen utan en av mina underbara kollegor) också gå på den - så tråkigt kommer man knappast att ha. 

 Annars då? Det är full rulle med plugg och jobb. På måndag blir äntligen operationen av - men jag har lite ångest över den. Jag jobbar nämligen till 21.30 dagen innan och ska hinna med dubbeldusch och att faktiskt få en, någorlunda, god natts sömn. Sen ska jag vara på sjukhuset kl 6.45 på måndagen.
Asså ni anar inte hur många gånger jag bara känt att de kan ta bort hela livmodern på en gång så att jag slipper eventuella operationer i framtiden. Visst, det är inte säkert att cellförändingarna kommer tillbaka... men mitt psyke orkar fan inte med sånt. Den ständiga oron över vad resultaten ska bli osv. Denna operation kommer även att ta längre tid än den förra då de kommer behöva... *ryser* hyvla bort en större del. Jag ska få lugnande och bedövning då jag inte riktigt kände mig bekväm med att bli sövd. Jag har dåliga erfarenheter av det senaste. Nu börjar jag dock ångra mig. Jag hade hellre sovit under ingreppet än att vara vaken och hög på lugnande. Ångesten kommer väl att triggas pga att jag faktiskt kan se det som sker. 

 Ja ja, nu ska jag avsluta mitt babbel och fixa kaffe så att jag orkar mig igenom denna fredag! 

Kvällspass som löpare

 Tillsammans med E1 så kommer jag, för det mesta, hålla till på min våning ikväll. Men jag är löpare och kommer därför att få springa mellan 2,5 våningar och hjälpa till med vad som kan behövas. Jag gillar att vara löpare ibland. Då har man inget speciellt ansvar för mediciner eller liknande utan är enbart tänkt att man ska hjälpa till vid förflyttningar och allmän omsorg. Jag är på jobbet nu och inom kort så ska jag kila upp på rapporten för att kolla av läget på alla våningar. Tidigare idag så fick jag inte så mycket gjort. Vilket är ganska vanligt när ett kvällspass väntar. Man sitter liksom hemma och i bästa fall så orkar man göra någonting vettigt, som t.ex. hushållssysslor, eller fortsätta rensningen som vi påbörjade igår. Flytten kommer inte ske förens runt 1 juli men det känns som en bra idé att börja rensa saker som ska skänkas och kastas redan nu. Framöver kommer vi att ha fullt upp med att fixa så att vi får hjälp med flytten. Eftersom vi båda är körkortslösa så är det inte något som vi kan ta itu med själva direkt. 

 Anyways... Jag är ledig imorgon men när jag kommer hem så ska jag direkt i säng för att få mina timmars sömn. Sen ska jag upp tidigt imorgon för att ta mig iväg till skolan och sälja av lite kurslitteratur. Jag är så glad att bli av med dom nu innan flytten så jag gör mig gladeligen det besväret för att de ska bli sålda. Det är aldrig fel med en extra slant i kassan heller. Det är inte fy skam. Speciellt när flytten kommer att kosta oss en hel del.  NU kallar plikten på mig. Så jag måste avsluta. Jag uppdaterar troligtvis mer imorgon. Eller ikväll om jag orkar. Jag har en del saker att ta itu med innan sänggående så. 

 
 Kanske gör jag upp en till lista med de vuxensaker som jag tyvärr måste ta itu med. Samtidigt som jag kanske lägger till väldigt ärliga åsikter om hur stört jobbiga dessa grejer är... Vem vet. Om jag lyckas få ihop ett kul inlägg så kanske jag så småningom lägger upp det. 

Liknande inlägg