header menu

Tisdagen i skolan

 Våran lilla grupp möttes som vanligt upp utanför klassrummet igår. Det var dags att påbörja en ny kurs och jag tyckte till en början att det skulle bli spännande. Vi satte oss och blev presenterade för den nya läraren. Hon verkade precis lika bra/dålig som de andra hade varit under de tidigare kurserna. Det var nästan så att hon såg likadan ut också. Tämligen komiskt. I alla fall så fick jag snart (återigen) uppleva irritationen som var mina ... kära klasskamrater.
Jag sätter mig alltid längst fram, men trots det så hör jag ett konstant fnitter i bakgrunden. Det skrattas medan läraren ger oss viktig information och det hinner inte gå en sekund utan att jag irriterar mig på tjejerna som sitter där bak i klassrummet. Jag ska inte säga någonting om deras personligheter - de är säkert hur trevliga som helst på alla sätt och vis - men uppenbarligen så tar de inte utbildningen på vidare stort allvar. I alla fall inte om man jämför med undertecknad.

 Lagom till lunch så var det ytterligare en gång dags att ta sig bort mot sushistället vi har besökt ett par gånger. Vi blev 5 st som gick iväg för att käka. Det var så drygt att jag återigen hade glömt att planera någon form av matlåda som jag kunde ha med mig. Inte ens en sketen macka till fikat kom  med i väskan.
Mysigt var det i alla fall att få gå iväg med tjejerna på lunchen. Vi skrattade, pratade och åt världens godaste sushi. Vi hann med lite kaffe som ingick i maten innan vi gick tilklbaka mot skolan igen för att påbörja nästa genomgång. Om jag har missat att skriva det så handlar det alltså om Etik och människans livsvilkor. Det är den nya kursen som jag kommer läsa under det kommande fem veckorna. Sjukt flummig kurs om ni frågar mig. Det är nästan så att jag skulle klassa den som snäppet värre än filosofi. JAg överdriver inte ens en smula. Allting som vi pratar om är 100% subjektivt. Ingen konkret fakta öht. 

 När jag hade slutat för dagen så svängde jag förbi PJ's jobb. Där satt jag och pluggade i väntan på att han skulle sluta så att vi kunde ta oss till gymmet. Jag fick en del gjort, vilket var skönt. Särskilt motiverad till att träna var jag dock inte då heller. Det var samma känsla som i måndags. Dock är jag klar med allting från den förra kursen så egentligen har jag ingenting som direkt hänger över mig och gör mig stressad. Har så himla svårt att slappna av bara.
 Jag hann också sitta och debattera med mig själv om vad jag skulle träna för något. Jag tog mestadels ben sist - så jag tyckte att jag kunde köra kondition och armar denna gång. Det känns idag kan jag ju säga. Det är dock skönt att jag har tagit mig till gymmet 2 dagar i rad. 

 
 Idag är det jobb som gäller. Mellan 14 och 21 så kommer jag att befinna mig på jobbet tillsammans med mina underbara kollegor. Jag bytte skift med en kollega, så egentligen skulle jag ha jobbat dag - men det blir dagpass torsdag och fredag istället. Jag kan inte klaga måste jag säga. 

Skolarbete - Personalbrist inom vården

Jag tänkte att det nu var dags att faktiskt spinna vidare på arbetet som jag gjorde till skolan. Jag vill skriva om det här och nu och hoppas att jag når ut till flera med min idé. Keep in mind att detta bara är början på något som kan bli så mycket större. :P 

- Vi börjar med själva problemet.
Inom vården överlag så råder det en viss brist på personal. Sjukskrivningarna avlöser varandra och de som brinner för yrket mest, sliter ut både sinne och kropp. Där just jag jobbar är det inte annorlunda. Låt mig säga som så. Det är ett vårdyrke - men så långt ifrån jämförbart med äldreomsorgen som det bara går. På just min våning så är 4 av 5 brukare rullstolsbundna utan förmåga till självständighet. Tänk er den första brukaren som vi hjälper på morgonen. Denna får sedan sitta och vänta medan vi hjälper de andra. Någon tid till att ge denna uppmärksamhet under tiden finns ej. Tidigast klockan 11.00 kan jag sedan ge brukaren den uppmärksamhet som hen behöver. För att inte glömma den sista brukaren som måste ligga i sängen och vänta på att få komma upp.
Sen är det dags för lunch osv. Efter lunchen är det dags för vila då många brukare inte får sitta uppe allt för länge. Återigen finns ingen möjlighet för stimulans. Det finns ingen riktig tid till högläsning, promenad eller kortspel m.m. En dålig dag är tiden till och med obefintlig. Plötsligt så är arbetspasset över. 

- Min idé för att lösa problemet.
När jag jobbade i hemkommunen så hade vi personal som kallades solstrålar. Dessa hade enbart ansvar för tillsyner och stimulans i form av högläsning från tidningar, promenader eller vad nu än de boende ville. När jag först fick uppgiften så kom jag att tänka på detta. Skulle man på något sätt kunna använda sig av samma system? Vi skulle kunna slå flera flugor i en smäll genom att gå ut i skolor och erbjuda ungdomar extrajobb. Många har rynkat på näsan över min idé med tanke på att vi jobbar med svårt skadade människor. Anledningen till att många börjar och slutar kort därefter är just det att dom inte orkar med. Att de inte förstår hur svårt det är att jobba hos oss. MEN kan man begära att de ska förstå när de slängs in i arbetet efter 3 ynka brevidgångar och förväntas ta på sig ansvar för mediciner och diverse olika delegeringar så snart som möjligt? Varför då inte ta chansen att anställa solstrålar, slippa stressa över att vi inte kan ge brukarna den stimulans som vi vill ge? Samtidigt som vi erbjuder arbetslivserfarenhet, referenser och eventuellt då en ny generation av undersköterskor. En extra slant i fickan varje månad kan ju inte heller vara fel för en gymnasieungdom. 

Det jag tänker mig är att vi faktiskt tar oss ut i skolorna. Enhetschefer OCH undersköterskor i flera olika åldrar. (Inte bara de gamla rävarna) för att berätta våran syn på arbetet. Och lyckas vi inte rekrytera ungdomar till just våran enhet så kanske vi åtminstone lyckas öppna deras ögon för vården i allmänhet. Ju fler vi blir desto större blir chansen tillslut att vi kan förbättra villkoren för alla undersköterskor därute. Förstår ni hur jag tänker? Jag vill hitta en SNABB lösning som kommer att gynna vården i framtiden och jag tror att denna är den rätta. Ja, vi behöver ju fler undersköterskor. Självklart... men vi alla vet ju hur motvilliga cheferna är när det kommer på tal. För sanningen är att det inte är så himla enkelt att anställa. Ett annat alternativ är att rekrytera långtidsarbetslösa till samma arbetsuppgift som solstrålarna.

- Problematiken med lösningen
Det finns en sådan. Risken är stor att "de gamla rävarna" skulle ogilla det faktum att vi får ta hand om det jobbiga medan någon annan kommer in och gör det roliga som vi önskar att vi hann med. Åldern skulle också vara ett irritationsmoment för dom. Ni vet är man ung så verkar man ju automatiskt vara dum också. I mångas ögon... Jag förstår deras tankar dock. Efter en tid så hade även jag blivit bitter över att inte få ta hand om det roliga. Men vad vill vi lösa i första hand? Bristen på stimulans hos våra boenden, eller våra vilkor? Vad vill vi ta itu med först?


Detta är bara början på ett ämne och en lösning som jag tror helhjärtat på. Det är sammanfattningen  av en idé som jag kommer att kämpa för. Det är ingenting som jag förväntar mig kommer ske snart - men en lösning som jag hoppas kommer bli ett alternativ en dag. Åtminstone. 
Så... vad tycker ni. All feedback är guld kan jag ju säga. 

Hickar hela vägen till kunskapsbanken

Hej på er! Dagarna försvinner förbi så himla snabbt. Hinner verkligen inte med. :P 

Det känns som att alla mina inlägg startar med de meningarna - men det är verkligen sant. Visserligen var jag ledig igår. Jag sov dock fram till ... ja alldeles för länge. Sen skulle jag göra mig iordning för att ta mig in till stan och möta upp en tjejkompis för en fika. Vi har inte setts på ett tag så vi hade mycket att prata om kan jag ju säga. Efter att vi suttit där ett tag så var det dags att möta upp PJ. Vi åkte hem, hämtade träningskläder och sedan drog vi oss till gymmet.
Tråkigt nog så var det inte alls ett bra gympass. Jag var så himla ofokuserad och kunde inte ta i så mycket som jag ville. Men jag körde på ett litet tag och sedan bestämde jag mig för att gå hem i förväg. Jag hade för mycket saker hängande över mig. 

Det får bli en ny vända idag efter att jag har varit i skolan. Då ska jag möta upp PJ och sedan köra ett pass på det närliggande gymmet. Idag börjar förövrigt en ny kurs i skolan. Etik och människans livsvilkor. Jag hade velat tjyvstarta lite med uppgifterna som kommer att vara, men jag har ännu inte fått min kursbok. Tror att det kommer bli en ytterst intressant kurs dock. Men det får visa sig om jag har rätt. 

 
 Jag hoppas att jag har ork till att pilla ihop nå inlägg senare idag - men går det 2 dagar igen så får jag be om ursäkt redan nu. Nu ska jag ta min hicka och pallra mig iväg till vagnen. Jag ser inte fram emot att sätta mig på den smockfulla spårvagnen dock. Everytime verkligen. 

Liknande inlägg