header menu

Som vanligt är schemat fullspäckat

 Oh do i have things for you guys... Men först ska jag uppdatera er om livet. Idag mår jag fan inte toppen alltså. Jag kom hem efter gårdagens kvällspass och dog lite inombords av den mördande huvudvärk som hade uppkommit innan jag ens börjat mitt pass. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. 
Den har gått ner i styrka efter en god natts sömn, men den existerar ännu. Jag är dessutom yr och mår illa. Bättre blir det knappast av det faktum att jag har ett fullspäckat schema idag. Jag har precis klivit ur duschen och ska göra mig klar så fort detta inlägg är publicerat. Sen ska jag skynda mig iväg till skolan för att ha prov. När jag har skrivit klart provet så måste jag rusa till jobbet för att hinna i tid till mitt kvällspass. Väl på jobbet så måste jag hinna med att prata med cheferna om en rätt allvarlig grej. Inte riktigt något som jag vill ta itu med - men det är ett måste. Både för min egen skull och för framtida anställda på bygget. 

 Och ja - angående hur jag inledde mitt inlägg. Det kommer att komma i ett separat inlägg, men jag måste bara säga att jag uppskattar min förmåga att observera min omgivning. Vara medveten om känslor och tankar som liksom flyter omkring i atmosfären runt Göteborgs invånare. Min förmåga att liksom smälta in i den stora grupp av människor som ständigt rör sig omkring i staden. Man får höra en hel del då :P En hel del mycket intressanta tankar. Man kanske skulle göra det till en "serie" på bloggen och döpa den till "Hört på stan" eller liknande. En mer avancerad variant av tjuvlyssnat liksom. Vore skoj - men frågan är om man verkligen skulle hinna med ett sådant commitment. Anyways... Jag har en del att skvallra för er om oavsett hur jag gör det. Det får bli en del av mina "random tankar" som jag tidigare skrev om. 

Nu måste jag skynda mig verkligen. Detta blir ett bildlöst inlägg - men den delen kommer bli bättre inom kort. 

Please life... just chill the f*ck out

 Vart ska jag ens börja när koncentrationen är på sitt all time low? Gårdagens operation blev inte av. Varför? Only god knows i guess. Nä men jag vet inte och orkar inte bry mig längre. Sen blev det så att senare samma dag fick vi såklart besked om att vi har 3 månader på oss att hitta ett nytt hem. Att hitta ett nytt hem är inte det tråkiga enligt mig utan snarare det faktum att jag måste lämna ett hem som var mitt första egna. Som jag verkligen kommit att älska enormt. Att hitta boende på kort tid har jag gjort innan - så jag är inte JÄTTE orolig över den processen. Mest sorgsen. Det är verkligen för mycket som händer på en och samma gång. Innan jag hamnade i den sedvanliga trött-apatin så räddade bästa kollegorna ♥ mig genom att dra iväg mig till VÅRAT aw-ställe för att bjuda på öl. <3 Bättre människor kan man fan inte ha i sitt liv. Det var jag, E1, Sanna och E3. Då jag bara fick klartecken av den sistnämnda att publicera en bild så är det bara den tokputten som ni får se. En av de skönaste kollegorna i min egen ålder. If i may say so :P 

 I alla fall. Min torsdag har varit fylld av stress, städ och plugg. Jag har även försökt att få tag på min chef för att kunna komma tillbaka och jobba i helgen då jag inte behövde vara sjukskriven... tydligen. #bitter Det fick jag efter mycket om och men. Så visst blir det jobb denna helg. Både bra och inte alls så bra eftersom jag egentligen inte har tid med allt som står på mitt schema. Våran nuvarande hyresvärd - som hyrt till oss i andra hand vill komma förbi någon dag och inspektera lägenheten (för sakens skull liksom) och då vill man ju ändå ha det en smula städat tycker jag. Så det måste jag ta hand om någon gång mellan jobb, plugg och lägenhetsletande. Denna gången kommer vi inte heller bara gå all in för andrahandskontrakt utan även kolla möjligheterna till att köpa något billigt som faktiskt blir vårat egna. Som VI äger. Som vi kanske kan rusta upp och höja värdet på för att sedan kunna bygga oss uppåt på bostadsmarknaden och hitta något större som passar oss bättre.

 Shit alltså... Minns ni när man var liten och inte kunde vänta innan man blev vuxen? Well - it not so much fun after all. :P 

 
 Innan jag avslutar DETTA inlägg så vill jag förbereda er på att det kommer inlägg med "random tankar" som röd tråd. Eftersom jag nu befinner mig i en tämligen stressad/pressad situation så kommer såklart random tankar på köpet tillsammans med de miljarder måsten som virvlar runt därinne. 
Är detta någonting som ni absolut inte tycker låter spännande så kan ni självklart slänga in en kommentar och säga ifrån. Kanske lyssnar jag på feedbacken, kanske inte - men det är alltid skönt att veta vad ni tycker. Även om min primära målgrupp är mig själv när det gäller bloggandet. 

Hallsberg - Skövde - Göteborg

 Tåget stannar precis i Skövde. Jag har laptopen framför mig och mobilen (som visar netflix) balanserar på mitt ena knä. Multitasking at it's finest liksom. 

 Innan jag hoppade på tåget tidigare idag så fick jag meddelande från min lillasyster som ville hinna med en kram innan mitt tåg gick. Klart kunde hon komma över tänkte jag. Med sig, till min förtjusning, så hade hon en till av mina småsystrar. Så jag fick träffa henne också. 13 år yngre än mig är hon och snart ett huvud längre. Det är helt sjukt hur snabbt ungarna växer. Tillsammans med mamma så följde dom efter till stationen för att vinka av mig. Så jag hade en hel avskedskommité ståendes på perrongen för att säga hej då. Mysigt! Jag måste säga att trots min skepsis gentemot hemkommunen så kändes det ändå väldigt mysko att sätta mig på tåget och lämna staden bakom mig. Antar att det beror mest på folket i den - men jag var inte beredd på det vemod som skulle ligga och trycka inom mig. Meningen var också att jag skulle blivit skjutsad en bit av mamma - men planerna ändrades pga anledningar (haha) så vi tog istället tiden till att umgås lite på tu man hand innan jag skulle behöva åka.

 Jag har hemlängtan dock och att veta att man just nu rullar hemåt är en ljuvlig känsla. Att få sova i min egen säng. Att få spela. Ja, men allt det där som hör till liksom. Nu kommer jag tyvärr inte hem till något lugn eftersom operation nummer 2 väntar tidigt imorgon - men under återhämtningsperioden så hinner jag se till att ladda upp inför att komma tillbaka till jobbet... Ehm ja. Möjligtvis en konstig formulering på den meningen - men jag tror att ni förstår hur jag menar. 
Vistelsen i hemkommunen var inte direkt någon semester utan det var full rulle med aktiviteter och saker att göra.  Så en återhämtningsperiod från ledigheten känns ytterst nödvändig. Känner ni igen er? 

Nu ska jag passa på att göra lite skolarbete den sista biten innan jag är framme. Det får bli ett bildlöst inlägg igen då min förra taktik (att lägga upp bilder på blogg.se-appen och sedan publicera de genom datorn) har gått i stöpet pga krångel med bildstorlek. Men roligare inlägg kommer att komma. MED bilder. 

Liknande inlägg