Han är mitt hjärta

 Jag har skrivit om detta förut - men för er som är nya på min blogg så kan jag ju berätta att jag och PJ, för några månader sedan, beställde hem egendesignade t-shirts med siffran 2 på. Det är ett insiderskämt som även liksom symboliserar oss. Att det är han och jag liksom. Så siffran 2 är våran grej och den har kommit att betyda en del för oss. Visst är det cute? Denna lilla notis är i alla fall betydande för det som kommer lite längre ner i inlägget.

 Söndagen tillbringades i ett lugnt tempo. Vi skulle in till stan för att kolla lite julklappar. Jag är ju som sagt klara med mina - men jag ville kolla en eventuell gåva som jag kunde skicka till en person. Det dumma är att jag verkligen vill att presenten ska skrika personens namn och iår är det svårt med personen jag hade i åtanke. Ingenting tilltalade mig. Av effektiva skäl (trodde jag i alla fall) så skulle jag och PJ dela på oss till en början då vi skulle till olika butiker och kika. Det jag inte tänkte på alls var ju att han då ville smyga undan och handla julklappar till mig. ^^ Vi gick sen runt och införskaffade oss lite nödvändigheter. Typ en gamingmus till mig och en ordentlig mic till honom när han spelar med sina kompisar. Tidigare har jag knappt kunnat harkla mig utan att killarna på andra sidan av skypesamtalet hör det över PJs röst liksom. Så jag uppmuntrade karln till att faktiskt investera i en ordentlig mic. Min gamingmus kan ni få en bild på senare... varesig ni vill eller inte ;) Vi kom hem och PJ ville såååå gärna ge mig en tidig julklapp. Jag kunde ju inte säga nej då jag gett honom en tidig julklapp också.

 Det roliga med detta var att jag direkt såg att det lilla paketet innehöll ett smycke av något slag. Det var en liten fyrkantig låda och PJ började skratta när han såg min skeptiska min. "Hahaha nej men sluta" sa han och tittade exalterat på medan jag öppnade. Han borde ju ändå ha fattat att jag skulle bli lite misstänksam. Vi har pratat om hela grejen med förlovning och det är INTE läge för det just nu. Visst har jag sagt att det är han som bestämmer det tempot och att jag vill gifta mig inom ett år ifall det händer - men skulle det ske nu.... ja låt oss säga såhär - jag skulle inte säga nej, men jag hade fått gå runt och undra om jag omedvetet sagt saker som han tolkat som pikar/press. Förstår ni hur jag menar? Denna gången handlade det inte om någon ring som tur var. Det var ett silverhalsband med en TVÅA på. Jag dog litegrann. Det var den perfekta presenten. Det var det bästa som jag kunde ha fått. 

 
 Jag älskar det! Kommer aldrig att ta av mig det. 

Liknande inlägg

1 Netti Starby:

skriven

Så himla fint halsband du fick av honom <3 Kramis

2 Martina:

skriven

Så himla fint! <3

3 Sandra:

skriven

Men åh va fint halsbandet var! Insiderskämt är ju bästa presenterna!

4 Veronica Pettersson :

skriven

Nice!!

Sv:Jamen, visst är den?! Kul att du också tycker om den!

Kommentera här: