Jag har precis inlett min sjukskrivning nu. Tekniskt sett i alla fall. Blev en kort dag i skolan för mig igår då min rygg är totalt jävla paj. Såklart vet jag inte vad jag lyckats med denna gång MEN hostan lindrade inte direkt smärtan. Så att sitta på en stol en hel dag funkade liksom inte. Vid lunch gick jag hem. Försökte fixa lite här hemma innan jag skulle lägga mig ner för att vila ryggen. Såklart somnade jag direkt jag la huvudet på kudden och jag sov alldeles för länge. Gissar att det var precis vad jag behövde dock. Har fortfarande vidrigt ont i ryggen dock - vi får la se om det blir bättre eller om det är nödvändigt att söka hjälp för det också.

 Jag sitter också konstant och stressar upp mig själv över operationen som ska ske på torsdag. Jag vet att den kommer gå bra och PJ kommer ju vara vid min sida hela tiden - men som sagt... jag och sjukhus går inte så bra ihop. Så jag kan liksom inte låta bli. Ännu värre blir det ju dock när jag tänker på alla de besök jag behöver göra framöver. Byta p-stav, eventuellt kolla upp ryggen, få hjälp med hostan som inte vill försvinna... osv. Jag låter jävligt negativ - men ni måste ju ändå hålla med om att när det gäller kroppsliga saker så har jag ju inte världens tur direkt. Så det kommer säkert komma upp fler saker. 
Oh well - jag ska väl ta mig igenom operationen först och inte stressa över det andra just nu. Blir väl så när man stressar upp sig på natten. Övertänkare som man är så är nätterna värst. Speciellt om sömnen är obefintlig :P

 Till något mer intressant då... :P Vet ni vad jag gjorde igår kväll? Jag pratade faktiskt litegrann med mitt ex. Det är inget bad blood mellan honom och mig och ibland händer det att den ena hör av sig till den andra och vill kolla läget liksom. För att se om något kul har hänt i den andres liv. 
Så vi skrev litegrann och jag kände mig rätt tacksam för den typen av kontakt ändå. Jag var ju ändå tillsammans med honom i ungefär 4 år och det hade sugit så hårt om kontakten bara försvann. Och alla insider-skämt med den. Vissa grejer är det ju bara han och jag som förstår och då är det skönt att typ någon gång varannan månad bara kunna skriva av sig. Dock skulle jag ju ljuga om jag sa att jag hade lust att ta en öl med karln. Har inget intresse av att träffa honom IRL då jag förevigt kommer vara en smula bitter på hur han hanterade vissa situationer. That is in the past - men jag vill inte bli påmind om det.

 Är det någon av er som ändå har en bra relation med erat ex?