Mental paus i plugghetsen
Jag är återigen vaken under en natt för att hinna klart med pluggandet tills det att skolan börjar 8.30 senare idag. Varför jag pluggar i sista minuten? Well i have too... Pga det ämne som jag valde så har jag behövt ägna varenda ledig sekund till det då. Ett arbete som jag förstod skulle vara tungt blev sååå mycket större och tyngre eftersom min typ av arbete är så pass ovanligt. Ja, jag arbetar som vårdbiträde på ett vårdboende - men inte inom äldreomsorg. Mer om det någon annan gång dock. Har förövrigt aldrig känt att jag brunnit för ett ämne så mycket som det jag skriver om nu. Jag älskar mitt jobb och kan jag vara med och utveckla våra arbetsförhållanden m.m på bygget så kommer jag göra allt för att lyckas med det.
Det känns som att jag aldrig kommer bli klar med pluggandet - men snart får jag faktiskt nöja mig med det jag har. Siktar inte på ett A på uppgiften utan det jag siktar på är att få min utbildning. Däremot så kommer jag fortsätta skriva om just det ämnet. Kanske här? Eller någon annanstans? Kanske kan jag försöka sprida mitt budskap på något sätt. Utanför skolan liksom. Det hade varit fantastiskt om ni frågar mig. Ämnet handlar om att mina boenden inte får den stimulans som de kanske vill ha eller behöver. Hur man ska göra för att lösa det problemet osv. Tekniskt sett så grundar sig allt i personalbrist. Det finns dock fler anledningar till varför det är som det är. Vi får se om jag lyckas knåpa ihop en bra text någon dag. Om man nu hinner med det utöver allt annat.
Jag gick föresten ner och pratade med chefen idag om en sak gällande patienten som jag är kontaktperson för. Vi började sen snacka om skolan och mitt vikariat. Jag kunde inte riktigt ta in det, men hon satt där och verkligen överöste mig med komplimanger. Jag visste inte alls vad jag skulle säga och hon log bara, la huvudet på sne och sa att jag behövde inte säga något. Hon ville bara att jag skulle veta vad hon tyckte om mig. Med lätta, men trötta steg, lämnade jag hennes kontor och återvända till våningen för att låta kvällspersonalen gå på rast innan jag lämnade bygget.
Nä nu lär jag återgå till skoluppgiften innan tiden springer iväg allt för mycket ifrån mig.
Det känns som att jag aldrig kommer bli klar med pluggandet - men snart får jag faktiskt nöja mig med det jag har. Siktar inte på ett A på uppgiften utan det jag siktar på är att få min utbildning. Däremot så kommer jag fortsätta skriva om just det ämnet. Kanske här? Eller någon annanstans? Kanske kan jag försöka sprida mitt budskap på något sätt. Utanför skolan liksom. Det hade varit fantastiskt om ni frågar mig. Ämnet handlar om att mina boenden inte får den stimulans som de kanske vill ha eller behöver. Hur man ska göra för att lösa det problemet osv. Tekniskt sett så grundar sig allt i personalbrist. Det finns dock fler anledningar till varför det är som det är. Vi får se om jag lyckas knåpa ihop en bra text någon dag. Om man nu hinner med det utöver allt annat.

Nä nu lär jag återgå till skoluppgiften innan tiden springer iväg allt för mycket ifrån mig.
skriven
Hur orkar du vara uppe så sent å plugga? Mitt huvud stänger av vid 10 på kvällen, och då är det lika bra att ge upp om jag inte kommit någonstans innan det. Bra jobbat måste jag säga. Vad roligt att dessutom få massa komplimanger. <3